måndag 25 maj 2009

Till vildingarnas land


bild från sr:s hemsida

Maurice Sendak skrev redan 1967 sin fantastiska bilderbok om pojken Max. Han blir osams med sina föräldrar och får gå och lägga sig utan kvällsmat. Väl på rummet seglar han iväg till de hemska vildingarnas land. Han gör sig till kung över alla vildingar med sin magiska blick. Tillsammans med vildingarna härjar Max omkring i vildingarnas fantastiska land. Boken slutar med att han seglar tillbaka sitt rum och sina föräldrar.

I höst, fyrtiotvå år senare har en film baserad på boken premiär. Regissör är Spike Jonze berömd bla. för sina filmer I huvudet på Joh Malcovich och Adaptation, vilket låter lovande.

Min stora fråga är bara, -Hur får man bokens extremt korta story att räcka en hel långfilm? Men det får jag nog veta i oktober när filmen har premiär. Kolla gärna trailern nedan.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Finns det några barn som egentligen tycker om boken? En bok som uppskattas väldigt mycket av bibliotekarier, lärare och annat löst kulturfolk.

Anna sa...

Jag älskade TVL när jag var liten, och när mina ungar var små älskade de när jag läste den högt för dem. Filmen är säkert nånting helt annat, men jag blir glad när jag ser trailern, den är säkert sevärd!

David sa...

Jag tyckte mycket om boken när jag var barn. Jag tror att man som barn mest är fascinerad av de magiska bilderna och av de hemska monstren. Jag kom inte alls ihåg vad boken handlade om när jag började läsa den som vuxen, men minns tydligt hur monstren såg ut, att min favoritvilding var den med näbb.

När jag nyligen läste den för min son tyckte han att boken var läskig och att vi inte behövde läsa den någon mer gång. Så det är väl med barn som med alla andra, smaken är olika.